Jag läste någonstans att Stephen King har som rutin att läsa en stund varje dag. Han påstod att det var ett måste för varje författare, att andras verk är bränslet som får oss att skapa egna.

När jag läste det var jag inne i en period av mycket skrivande och nästan ingen läsning. Jag tänkte att jag kanske inte höll med…

Jag  ville inte läsa annat medan jag höll på att skapa min egen historia. Ville inte komma bort från mina egna tankar och min egen stil. Utöver det tappar jag ofta intresset för andra saker när jag är väldigt fokuserad på något. Men sedan kom en period när jag läste ett par, tre böcker på rad och plötsligt förstod jag exakt vad  King menade!!

Nu är jag inte någon ”författare” men det var som jag plötsligt insåg att jag tvingat mig själv att gå på en smal liten, tråkig stig med skyddslappar för ögonen. När jag insåg att det inte behöver vara så fick min historia en helt annan dimension. Det blev mycket roligare och friare att skriva.

Det låter fånigt men för varje bok jag läser bokstavligen känner jag hur varje liten fras sugs in i min hjärna och bara fyller på och fyller på. Det jag läser blandas med det jag redan läst och tillsammans med det jag tänkt skapas helt nya meningar och idéer som är mina egna. Jag kan inte beskriva det bättre än så …

I dag satte jag mig motvilligt ned för att börja skriva efter sex veckors uppehåll. Det kändes tungt och jag hittade på tusen olika saker jag behövde göra bara för att slippa öppna upp worddokumentet. Men så gjorde jag det tillslut och började läsa igenom sidorna jag skrivit. Jag såg dem på ett helt nytt sätt och visste exakt hur jag behövde ändra dem. Jag har gjort så mycket anteckningar de senaste veckorna. Från större saker till enstaka smågrejer jag vill byta ut. Jag har hittat nya ord och uttryck som jag gillar, ökat mitt ordförråd med synonymer jag hört men aldrig tänkt på att använda. Mina fingrar bokstavligen skrev egna meningar i dag utan att jag ens behövde fundera på att formulera dem innan. Simons (Simon och ekarna) komplicerade tankar triggar igång mina egna komplicerade tankar som får utrymme bland upproriska känslorna från Aibileen och Skeeter (Niceville) och det orubbliga tålamodet jag gillar hos Jane Eyre. Det vackra språket hos Charlotte Brontë kan med lätthet få ligga till grund för flera av mina egna meningar samtidigt som dialogerna mellan mina karaktärer kan återspegla lite av den lättsamma och ironiska ton  Marians Keyes använder.

Återigen fick jag bevis för hur viktigt det är att läsa. Det spelar egentligen ingen större roll vad man läser bara man läser mycket och regelbundet ,gärna vitt skilda ämnen och stilar. Så det finns mycket att ta av och bygga efter.

Att försöka skriva utan att läsa är som att sitta inne i ett mörkt rum utan fönster och försöka rita av allt det vackra utanför. Det kanske funkar till en början men allt eftersom glömmer man bort hur det ser där ute och ritar samma linjer om och om igen.

Jag hann läsa en del i Thailand men mina tre böcker var utlästa på mindre än tio dagar. Andreas erbjöd mig då en av sina, John Grishams Testamentet. Jag var inte helt sugen på den. Alla Grishams böcker handlar om advokater och är så… grabbiga. Men efter ett par dagar av läsabstinens slog jag upp den ändå och till min förvåning var den riktigt bra!!

De andra jag läste var Marianne Fredrikssons Simon och Ekarna samt Charlotte Brontës Jane Eyre (som jag läst en gång för länge men knappt mindes) och båda var utan tvekan bland de absolut bästa böcker jag läst. Jag ville inte att de skulle ta slut.

Läste också Marian Keyes Oväntat besök på Star Street som liksom alla hennes böcker var roande och lättläst men bortglömd efter ett par minuter.

Har fortfarande stort lässug och beställde precis tre Janes Austenböcker (läste ett par av dem under skoltiden) och försöker hitta Charlottes Brontës Shirley och Villette på svenska vilket verkar vara en omöjlighet. Om någon vet vart säg gärna till.

Att säga att vi haft tre toppenveckor vore en ren underdrift!

Helt fantastiskt har det varit,  landet, vädret, stränderna, havet, sällskapet….alldeles, alldeles underbart.

Det är så otroligt vackert i Thailand och kontrasten till allt det vackra är allt det nergångna som husen och affärerna, för att inte nämna många av de offentliga toaletterna som i princip bara är ett vidrigt hål i marken bakom en ranglig trädörr.

Vi tillbringade två veckor i Khao Lak och sedan en i Ao Nang.

Vi har badat varje dag mest i havet men även i poolerna. Vi har besökt många olika stränder och öar och min absoluta favorit är vackra och lugna White Sand Beach i Khao Lak. En mer idyllisk plats får man leta efter. V har varit i djungeln några vändor, badat i regnskogens naturliga pooler The Emerald lagoon och Hot Water spring (40-50 grader varmt), ridit på elefanter och paddlat i gröna floder med gigantiska fiskar (och annat), matat apor, minglat med giftiga ormar och håriga spindlar, besökt tempel och gummiträdplantage, gått genom fladdermusgrottor, strosat på marknader. Vi har åkt speedboat till The similan islands där vi badat och snorklat med vackra fiskar och läskiga sköldpaddor. Vi har shoppat, åkt tuc tuc och long tail båtar. Vi har ätit oss trötta på vattenmelon, blivit beroende av Thai banan pancakes och druckit en hel del fruitshakar, Pina Coladas och Mosqitos (Mojitos). Vi har slappat, plockat snäckor, läst ( i alla fall jag – fyra böcker har jag plöjt igenom). Vi har varit på både Full Moon och Half Moon parties. Vi har gjort manikyr samt pedikyr och fått massage på stranden i skuggan av palmerna men även på en madrass bakom ett skynke i ett mystiskt rum av Big Mama och hennes fnissande assistent

Men framförallt har vi haft sjukt kul precis hela tiden. Våra familjer kändes som en stor och vi har skrapat ihop till en hel bok interna skämt och nya ord.

Tack bästa Anna, Micke, Elin och Linus för en helt underbar semester. Vi saknar er redan såååå mycket ♥ Känns tomt och fattigt utan er men vi ses i morgon

2240 kort har jag tagit och då har jag raderat 2/3 redan på plats. Ska bli kul att ta tag i dem… en dag.

Tills dess kommer några iphonebilder;

Kidsen ligger och sover. Väskorna är packade och Aska är överlämnad till Elin och Stefan.

I morgon bitti lämnar vi resten av djurflocken med våra husvakter och far mot varmare klimat tillsammans med våra kära vänner. 30 grader ska det vara hela den här veckan. Går att stå ut med. Ska bara överleva en flygresa på elva timmar först.

Planet går kl 12.00 och landar 05.00 lokal tid. Planen är checka in, äta frukost och dö en stund på stranden (inte bokstavligt  menat Tsunmaigudar!!) Vi ska försöka hålla oss vakna till kvällen i alla fall men jag gissar att det inte blir något half moon party för oss

Hej så länge  och tänk lite på stackars mig i morgon.

Ja ja jag vet att det inte är synd om mig men jag Är faktiskt väldigt flygrädd!

/S

Vi tog det lugnt hemma som vanligt. Ett störande moment var dock grannarnas tomte som redan kl. 13.00 vankade fram och tillbaka på gatan innan han gick in och delade ut klapparna till grannbarnen. Våra barn stod i fönstret med näsorna tryckta mot rutan och ropade och gestikulerade åt tomten att komma in till oss. Han kom inte in till oss. Han vinkade och gick några varv till.

”Dö, tomtejävel”, hör jag Andreas väsa när ungarna förtvivlat undra varför tomten bara går runt och inte kommer

Vi hade inte tänkt ha någon tomte i år.  Mathilda tror nog egentligen inte på tomten längre utan mer vill tro. Tidigare har någon bekant eller Andreas klätt ut sig. Det skulle aldrig fungera längre då Mathilda bara dagarna innan jul erkände att hon känt igen vem det var förra året.

Så planen var att Andreas och tjejerna skulle ut och leta efter tomten. Jag skulle snabbt klä ut mig och sms A när jag var utomhus på plats. Barnen skulle få se skymten av tomten på håll. Jag skulle kuta hem, slänga av mig kläderna och när de kom tillbaka (utan att hunnit i kapp tomten) skulle han redan varit hos oss och lämnat klapparna.

Bra plan, right?

wrong.

Jag hann precis få på mig kläderna när ungarna störtar tillbaka in genom dörren. Jag  halkar in i vårt sovrum och får av mig tomtedräkten i sista sekund.

”Vi har hittat tomten”, skriker de i munnen på varandra och springer sedan ut igen.

Jag tittar förvånat på Andreas som skrattande rycker på axlarna och säger ”De har tydligen hittat tomten”

Vi vet inte riktigt vem han var, förmodligen någon stackars förbipasserande hyrtomte som ryckts in av våra barn. Snabbt slängde vi i alla fall åt honom säcken med klapparna  och sen följde  julklappsutdelning och tomtekramar innan tomten behövde skynda vidare till andra barn.

Så kan det gå.

Tack Bästa mamma ♥

Jag gillade den han gjorde 2009. De andra är så där. Visserligen bra gjorda men ändå… så där. Kanske för att det egentligen inte är min musiksmak.

2011

2010

2009 (bäst)

2008

2007 (sämst)

En dag med ett ganska fullt schema börjar gå mot sin ände. Vi har bakat, lagat mat, handlat, städat och fixat.
Nu börjar det fyllas på med klappar under granen i samma takt som äggtoddyn försvinner ur glasen.

God Jul!

Två nya böcker har jag laddat upp med till resan. En gammal klassiker och en nyare som jag vill hinna läsa innan jag ser filmen.